Vill du utvecklas med oss?

Har tidigare arbetat flera säsonger på Eketorps borg, men har sin nuvarande tjänst på länsmuseet sedan 2017.

Varför har du valt att arbeta som pedagog och samordnare?
För att jag fick möjlighet till det. Att jag har valt den väg jag har valt, bottnar i att jag som lajvare i ungdomen tidigt började intressera mig för historiska kläder. Med åren har detta vidgats; jag ser vikten av att som ett museum använda kulturarvet som en positiv samhällskraft.

Vad krävs för att arbeta som pedagog?
För att arbeta som pedagog på ett museum finns det inte enbart en väg som är rätt. Vi har en bredd i arbetsgruppen och har bakgrund som lärare, arkeologer, historiker, journalist och så jag som är textilhistoriker i botten. Bredden gör att vi kan jobba med olika typer av uppdrag, rikta oss mot olika målgrupper och arbeta på olika sätt.
Det krävs att man har ett driv, en vilja och en nyfikenhet på nuet, dåtiden och framtiden. Ett intresse för människor och deras berättelser.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Att jag jobbar på ett museum som tänker utanför boxen. Vi är inte rädda för att prova nya grepp; vi arbetar ofta med svåra frågor, vi arbetar även internationellt och vi involverar alltid målgruppen i det vi gör – som när äldre länsbor var medproducenter till en utställning om kalla kriget. Att arbeta med olika samarbetspartners och att vi som arbetar med kulturarv har något att bidra med även när det gäller andra delar och företeelser i samhället. Som exempel genomförde vi workshops om hedersvåld med skolklasser tillsammans med Kvinnojouren i Kalmar. Det är viktigt att museerna tar en aktiv del i samhällsutvecklingen, att vi inte enbart berättar hur det var förr utan också använder historien för att påverka vår egen samtid och framtid.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Det är väldigt olika. Men en arbetsdag kan inledas på morgonen med ett möte med personalen i kostymateljén där vi lägger upp veckans arbete. Det kan handla om att laga kläder, sy rekvisita till någon av våra utställningar och att packa kläder till tidsresor. Efter det har jag kanske ett möte med våra internationella samarbetspartners inom ramen för något av våra flera internationella projekt. På eftermiddagen kan jag åka ut till en skola för att hålla en workshop eller spela in ett poddavsnitt.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
Värdeorden beskriver hur vi ska arbeta. Samhällsnyttan är vårt mål. För att nå målet jobbar vi tillsammans inom och utanför organisationen. Kunskapen är vårt verktyg, det är den vi från museet kommer in med.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 2007, som marknadschef sedan 2012.

Varför har du valt att arbeta som marknadschef?
Livets tillfälligheter! Jag har valt att arbeta på länsmuseet för att det är en meningsfull arbetsplats. Det vi gör har betydelse och gör skillnad i människors vardag. Marknadsföring och kommunikation handlar om att nå ut till alla så att folk vet att vi finns. Det är ett viktigt uppdrag.

Vad krävs för att arbeta som marknadschef?
Jag är utbildad civilekonom med inriktning mot marknadsföring och det tror jag är en bra bakgrund – man måste ha förståelse för ekonomin. Det krävs också att man är lyssnande och lyhörd och jobbar lika mycket inåt i organisationen som utåt. Samarbete inom huset är en förutsättning för att nå ut till våra målgrupper och ge dem en kvalitativ upplevelse. Mitt uppdrag ställer även krav på samarbetsförmåga – jag måste få folk att jobba framåt. Vi har gjort en stor digital omställning, då krävs också teknisk kompetens för rörlig bild och ljud till våra livesändningar och poddinspelningar. Något som är väldigt viktigt är att inte vara fast i gamla mönster, strukturer och tankesätt utan att våga tänka om och hitta nya vägar. Vi har snabbt kastat oss ut i poddinspelningar och livesändningar. Resultatet har inte varit perfekt från start, men det viktigaste är att man vågar satsa och köra igång.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Variationen, att det är en sådan bredd i arbetsuppgifterna. Det är stimulerande samtidigt som det också kan vara en nackdel. Jag har inte något traditionellt marknadschefsjobb; jag har också personalansvar för medarbetarna i reception/butik och restaurang. Det är en ovanlig kombo. Jag vill inte vara utan detta – personalansvar är roligt och jag har ett jättebra gäng att jobba med – men ibland är min roll för bred.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
En arbetsdag innehåller alltid arbete med sociala medier, avstämningar med personalen, administration och ekonomi och uppdrag från ledningsgruppen. Under pandemin jobbar jag även med livesändningar, poddinspelningar och andra digitala inslag så gott som varje dag. Jag gillar att jobba operativt och när det är hands on. Jag skulle gärna vilja att vi i ledningsgruppen har mer tid för att jobba långsiktigt och strategiskt – var vill vi vara om fem år?

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
För mig innebär det som jag nämnt tidigare att det känns meningsfullt att jobba på museet och då tänker jag på alla tre värdeorden. Samhällsnyttan ligger i den långsiktighet vi har som grundprincip, kunskap om vilka vi är, var vi kommer ifrån och hur vi ska förhålla oss till varandra. Kulturarv alltså. Tillsammans är viktigt i samtliga sammanhang för att skapa något som man lite slarvigt skulle kunna kalla för ett ”gott samhälle”. Det kan vi inte klara på egen hand. Det kräver ett ”tillsammans” på både individ- och organisationsnivå och då tänker jag inte bara på museet som arbetsplats. Slutligen: Det är så viktigt att vi ser det goda i varandra och betraktar olikheter som möjligheter, inte ett problem.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 2007.

Varför har du valt att arbeta som museiassistent?
Jag halkade in på länsmuseet på ett bananskal genom arbetsförmedlingen. Mitt första uppdrag var att renskriva handlingar i den Westrinska samlingen i länsmuseets arkiv. Efter det har jag arbetat med flera olika uppdrag; bilddigitalisering, flytten av föremål till Nya magasinet och bildredaktörsuppdrag. Arbetet som museiassistent ger mig möjlighet att dra nytta av mina privata intressen; föremål, hembygdslitteratur och kulturhistoria.

Vad krävs för att arbeta som museiassistent?
Det är en relativt ny titel som innebär att man, utan att ha formella kunskaper från högskola eller universitet, har visat genom det man gör att man har skaffat sig vissa erfarenheter och utvecklat sina privatkunskaper. Jag ser det som ett erkännande av mina icke-professionella kunskaper. För arbetet krävs ett intresse för arbetsuppgifterna och en lyhördhet gentemot kollegor och externa kunder som jag ska hjälpa att ta fram uppgifter till.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Att jag i mitt arbete kan få nytta av mina fritidsintressen och att jag får göra det tillsammans med engagerade och intresserade kollegor. Jag har också ett självständigt ansvar för att ta emot besökare till bibliotek och arkiv och visa dem till rätta – när det inte är pandemitider.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Just nu håller jag på att beskriva en mönstersamling från Hilma Petterssons Kalmar Tapisserimagasin som i början på 1900-talet låg på Västra Sjögatan i Kalmar. Företaget saluförde inredningstextilier – gardiner, mattor, dukar, draperier och bonader. Numera är huset rivet. Jag går igenom alla dessa hundratals mönster, beskriver dem och ger dem föremålsnummer. Efter det ska de fotograferas. En forskare har visat intresse för denna mönsterskatt och sett ett samband med mönster av en Selma Giöbel från Stockholm som finns i samlingen. Hilma Pettersson hade kanske henne som lärare på Handarbetets Vänner och det är spännande att fundera över hur de hade hamnat i Kalmar. Då både min mor och min mormor arbetade inom Hemslöjden, har jag sedan barnsben kunskap om olika vävtekniker och vet vad som menas med upphämta, flamsk och krabbasnår. Återigen har jag nytta av mina privata kunskaper i arbetet.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
Jag formulerar det så här: Kalmar läns museum har ansvar för att dokumentera och presentera samlingarna på ett relevant sätt för nuvarande och kommande generationer. Vi beskriver det vi har och sätter den kunskapen i relation till samtiden. Med våra olika kompetenser inom huset bidrar vi tillsammans till detta.

inom GRASCA, en forskarskola som drivs av Kalmar läns museum och Linnéuniversitetet. Kom till länsmuseet första gången 1998 i samband med de arkeologiska undersökningarna inför bygget av nya E22 mellan Kalmar och Söderåkra. Är tillbaka på länsmuseet sedan 2011.

Varför har du valt att arbeta som arkeolog?
Arkeologiyrket har inte varit någon barndomsdröm för mig. När lågkonjunkturen slog till 1992, blev jag uppsagd från mitt jobb som barnskötare. På arbetsförmedlingen gjorde jag ett test som visade att jag skulle passa bra som museiintendent! Tänkte att det kunde vara spännande och började läsa etnologi och arkeologi; det kulturhistoriska intresset hade jag med mig hemifrån. Jag fastnade för arkeologi och har till största delen arbetat som fältarkeolog.

Vad krävs för att arbeta som arkeolog?
Universitetsexamen inom arkeologi. Jag har sedan tidigare en magisterexamen i arkeologi och idag är det nästan ett minimum för att få sitt första jobb. Sedan ett år tillbaka har jag även en licentiatexamen i arkeologi. Dessutom var jag i Uruguay, landet jag föddes i, ett år för att studera arkeologin där.
Det krävs ett stort intresse och engagemang för arkeologi eftersom yrket ofta innebär ett kringflackande mellan olika utgrävningar och bostadsorter. Vi jobbar i tryckande hetta och isande kyla, ofta mitt ute i ingenstans. Det krävs att man har god samarbetsförmåga och har ett gott humör; den sociala biten med kollegorna är väldigt viktig.
Man måste vara flexibel och får inte vara för fin för någonting: Innan man kan påbörja arbetet, måste fornlämningen tas fram och det innebär bland annat att rensa bort växlighet och översta jordlagret. Det kan vara ett tungt arbete. Efter ett avslutat projekt kan man stå åtta timmar om dagen och bara tvätta fynd i flera veckor. Det är sådana saker man måste ta med gott mod och det är absolut värt det för yrket är så givande.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Kringflackandet! Det kan vara väldigt jobbigt men också väldigt roligt. Alla nya platser och utgrävningar jag har fått uppleva och alla möten med människor – det är lärorikt på så många plan. Jag gillar också att arkeologi är en vetenskap som ständigt utvecklas och att jag själv aldrig blir färdiglärd. Jag har en drivkraft att utvecklas och lära nytt och bygger ständigt på mina kunskaper. Nu som forskare undersöker jag hur man jobbar mot skolor inom uppdragsarkeologin. Jag tittar på vilken typ av skolprogram som arkeologerna utformar och om hur man kan utveckla dem och nå ut till fler målgrupper.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Under forskningstiden är det mycket tid som går åt till avhandlingen. När jag arbetar som fältarkeolog ser en arbetsdag helt annorlunda ut. Om vi jobbar med en utgrävning i närheten, samlas vi tidigt på morgonen vid museet och åker bil till platsen. En grävmaskinist tar bort de översta jordlagren och vi rensar ytan tills vi kommer till fornlämningsnivå som vi säger. Vi undersöker, dokumenterar, fotograferar och använder GPS. När undersökningen på plats är avslutad, väntar fyndhantering, tolkningsarbete och rapportskrivande.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
När man talar om samhällsnytta och kulturarv idag, handlar det ofta om att kulturarvet ska användas för att uppnå något annat, något nytt. Jag tycker att det är viktigt att se att kulturarv har ett värde. Att kunskaperna vi har inom museet synliggörs och kommer andra till del, för sin egen skull. Kunskap förändras hela tiden. Förr var expertutlåtanden huggna i sten; nu kan det komma nya forskningsrön varje decennium som gör att tidigare ”sanningar” förkastas. Det är viktigt att vi håller oss ajour på det området. Tillsammans – det ordet ser jag som något som håller ihop oss på hela museet, vårt gemensamma mål att tillsammans förvalta och sprida kunskaper.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 2017.

Varför har du valt att arbeta som restaurangansvarig?
För att jag gillar att förmedla olika saker genom mat. Allt det som länsmuseet står för – kulturhistoria, traditioner, kunskap, kvalitet och hållbarhet – ska avspeglas i den mat vi serverar och ge våra gäster en upplevelse. Jag är en social person och älskar kontakten med människor – gäster, kollegor och leverantörer. Jag tycker om att vara spindeln i nätet.

Vad krävs för att jobba som restaurangansvarig?
Att man har koll. Att man är strukturerad och planerar, har service i blodet, är stresstålig och klarar av ett högt tempo. Så behöver man förstås ha koll på budget – intäkter och utgifter, det ska ju gå ihop sig.
Som restaurangansvarig är det förstås bra att ha utbildning inom hotell och restaurang, storkök eller bageri och ekonomi. Mina föräldrar drev hotell och restaurang när jag var barn så den här miljön har alltid känts trygg och hemma för mig. Jag har gått kortare utbildningar om livsmedelshantering, hygien och allergener. Men också utbildat mig inom andra områden, som konst och historia. Att få en bredare kunskap gör också att jag kan ta tillvara på det vi som museum vill förmedla. Genom att arbeta inom branschen har jag under många år skaffat mig den erfarenhet som krävs för att till slut kunna ta ansvaret. Att jobba inom restaurang är en resa där kunskap om alla delar behöver finnas. Både disk, kallkök, bak, varmkök, servering och kassa. Det är en rolig resa!

Vad är det bästa med ditt jobb?
Att få träffa människor och att känna att jag gör ett bra jobb genom att leverera en matupplevelse som en del av deras museibesök eller konferens. Här får jag kombinera mitt uppdrag som restaurangansvarig med att till exempel guida olika utställningar, vara värd vid barnkalas och jobba tillsammans med kollegor från andra avdelningar vid olika typer av kvällsevenemang. Den kombinationen skulle jag inte vilja vara utan.

Hur kan en typisk arbetsdag se ut?
Man börjar med att förbereda restaurangen för öppning och det kan innebära allt från att baka bullar och semlor till att förbereda lunchens alternativ, ställa iordning restaurangen och att beställa och ta emot varor från leverantörer, hålla koll på bokningar och beställningar. Under våra öppettider rullar det på med gäster som fikar och lunchar och efter stängning handlar det om att ställa i ordning allt och planera inför nästa dag. Att ständigt vara på tå för att klara av ändringar och nya bokningar och att alltid producera riktigt god mat.

Vad betyder Kalmar läns museums värdeord för dig; samhällsnytta, kunskap och tillsammans?
Vi vill bidra till ett hållbart samhälle. Vi anlitar bland annat lokala matproducenter, köper in närodlat och planerar menyerna efter säsong. Vi förmedlar kunskap om traditioner, kulturhistoria och lokala råvaror genom den mat vi serverar. Detta gör vi tillsammans i arbetsgruppen. Jag tycker också att vi bidrar till samhällsnytta eftersom det alltid finns plats för praktikanter från kommunen, språkpraktikanter och ungdomar utan tidigare arbetslivserfarenhet hos oss i personalstyrkan. Samtidigt måste jag som restaurangansvarig sätta gränser och markera vad som är okej och vad som inte går för sig. Alla som jobbar här måste bidra och göra sitt bästa. För att trivas med det här jobbet måste man verkligen tycka om det och se värdet av sin egen insats som en del i en större helhet.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 1994.

Varför har du valt att arbeta som byggnadsantikvarie?
Jag läste konstvetenskap i Göteborg och i kursen ingick både konst- och arkitekturhistoria. Det var spännande, men kursen var inte inriktad mot framtida jobb. Jag fick höra att det fanns en yrkesinriktad utbildning inom byggnadsvård vid Göteborgs universitet och den kändes som gjord för mig – jag och mina intressen kunde bli ett jobb.

Vad krävs för att utföra ditt arbete?
Först och främst en treårig utbildning inom byggnadsvård som finns i Göteborg och numera också på Gotland.
När jag var ny inom yrket trodde jag att jag var en rådgivare som skulle komma ut till byggnader och miljöer och tala om för folk vad som är rätt och vad som är fel. Med åren har jag förstått att det handlar om kommunikation, lyhördhet och om ömsesidig förståelse. Jag måste till exempel förstå vad personen har för mål med sin renovering för att mina argument ska gå fram.

Vad är det bästa med ditt arbete?
Kombinationen att få vara ute i länet och träffa människor med koppling till olika spännande projekt och att söka fakta i arkiven och komma tillbaka till uppdragsgivaren med det jag har hittat. Varje uppdrag ger mig nya små ledtrådar som jag kan forska vidare utifrån – det är ett ständigt lärande.

Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
Som byggnadsantikvarier ger vi råd och tips om hur man kan vårda och bevara hus och miljöer byggda fram till ungefär 1970-talet. Vi medverkar också som antikvariska experter i samband med åtgärder på skyddade byggnader exempelvis våra två slott i länet, kyrkor och byggnadsminnen. Vi är med vid byggmöten och ser vad som ska göras, vilka möjligheter och svårigheter som finns och för en dialog med uppdragsgivaren om hur arbetet ska utföras. Mitt jobb är att komma med förslag – ”Om vi gör så här istället – då kan vissa detaljer bevaras”.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig?
När det gäller samhällsnytta tänker jag först på att byggnadsvård i stor utsträckning handlar om det som är så aktuellt i samhället just nu – miljömässig hållbarhet och återbruk. Att renovera befintliga fönster istället för att byta ut dem mot nya i plast eller metall, sparar energi och naturresurser. Vi har också del i samhällsplaneringen. Om det ska byggas nytt eller byggas om vid exempelvis ett torg, svarar vi för att ta fram en historisk bakgrund där det framgår vilka kvaliteter som är värda att bevara. Vi hjälper till att göra miljöerna tillgängliga för alla.
Kunskap. Det är viktigt att vi är och ses som en kunskapsarbetsplats och förmedlar våra kunskaper i olika sammanhang. Jag är väldigt förtjust i folkbildningstanken och berättar gärna vid föreläsningar och stadsvandringar. Vi har hög trovärdighet och det är viktigt att vi lever upp till det i allt vi gör.
Tillsammans – jag ser mig först och främst som en antikvarie som på sätt och vis representerar hela museet, inte enbart min avdelning eller mitt jobb som byggnadsantikvarie. Jag är uppvuxen i Tranås men min farmors släkt kom ifrån Ölvingstorp söder om Kalmar. Jag känner igen mig i miljön i norra delarna av vårt län från min uppväxt och känner mycket för att korta avstånden ”och göra vårt län lite rundare”. Med det menar jag att det är spännande att få peka på samband och likheter/olikheter från olika delar av vårt fantastiska Kalmar län.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 2013. I arbetet ingår att göra budgetar till olika projektansökningar och att följa upp och redovisa de projekt som har beviljats pengar från olika organisationer.

Varför har du valt att arbeta som projektekonom?
För att det är roligt och inspirerande. Jag får inblick i museets alla olika projekt. Det är lärorikt och ger mig en helhetsbild över vår verksamhet. Vi jobbar både nationellt och internationellt. Jobbet är utvecklande och jag arbetar ihop med många människor - både i och utanför organisationen - i länet, Sverige och i hela världen. Mitt arbete är så mycket mer än enbart siffror.

Vad krävs för att arbeta som projektekonom?
Någon form av ekonomisk utbildning i botten och koll på siffror förstås. Förutom det behövs ett öppet sinne, lyhördhet och samarbetsförmåga. Jag jobbar tätt ihop med den som skriver ansökan och det är viktigt att båda parter förstår varandra; vad vill vi göra i och uppnå med projektet och hur mycket tid och pengar krävs för att kunna genomföra det? Det krävs att man både kan analysera omvärlden och fatta snabba beslut utifrån det resonemanget. Jag måste vara pedagogisk och kunna förklara budgeten på olika nivåer utifrån mottagarens förkunskaper. Sedan krävs det en förmåga att kunna ställa om snabbt – jag jobbar med flera olika projektbudgeter parallellt under en arbetsdag. Ofta jobbar jag med korta ledtider – projektutlysningarna är oftast inte öppna så länge så under vissa perioder är arbetet extra intensivt.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Kamratskapen och att arbetsuppgifterna är så omväxlande. Det finns så mycket kunskap på länsmuseet och den får jag ta del av hela tiden, det är utbildande! En väldigt skön känsla är när ett projekt har beviljats medel och en ännu större tillfredsställelse känner jag när projektet är genomfört, slutredovisat och godkänt. Det är ett kvitto på att vi har gjort ett gott arbete från start till mål.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Det finns inga typiska arbetsdagar! Men rent allmänt kan man säga att mitt jobb går ut på att ta fram en projektbudget i ett nära samarbete med den som skriver ansökan till projektet som vi söker pengar för. Under hela projekttiden finns jag sedan med och håller koll på att budgeten hålls och att vi rapporterar in hur det går med regelbundna mellanrum. Här fungerar jag också som support för projektledare och andra samarbetspartners inom projektet. När projektet är slutfört återstår återrapporteringen av det arbete vi gjort. Under en arbetsdag jobbar jag med alla dessa olika faser och moment.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
Jag kommer att tänka på ett projekt som vi precis har sökt medel för. Det går ut på att vi som länsmuseum ska komma ut till företagare och församlingar och dela med oss av vår kunskap om hur kulturarv och lokal historia kan användas för att utveckla en plats och främja besöksnäringen. Vi jobbar tillsammans inom organisationen tillsammans med andra i lokalsamhället mot ett gemensamt mål som ger samhällsnytta. Detta tycker jag är ett talande exempel på hur vi arbetar, och ska arbeta, enligt våra värdeord.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 2012.

Varför har du valt att arbeta som museitekniker?
Det är ett varierande och kreativt arbete och jag får jobba med sådant som är mina intressen - teknik, ljud och ljus. Jag kom till länsmuseet som praktikant och fick senare fast anställning. I början var jag mer allmän tekniker. På senare år har jag fått möjlighet att specialisera mig på teknik, ljus och ljud.

Vad krävs för att jobba som museitekniker?
Att man är serviceinriktad, lösningsinriktad och social. Vi i servicegruppen fungerar som en stödfunktion till alla avdelningar på museet och ska tillgodose en rad olika behov. Då gäller det att snabbt kunna ställa om mellan olika moment. Jag har ingen formell utbildning till museitekniker utan är självlärd – jag har haft en kreativ sida sedan jag var liten och alltid tyckt om att uppfinna, bygga och konstruera saker. Jag brukar säga att jag såg för mycket på Indiana Jones och MacGyver när jag var barn! (Fotnot: MacGyver kunde konstruera det mesta med hjälp av en schweizisk armékniv, silvertejp och en gnutta genialitet.)

Vad är det bästa med ditt jobb?
Omväxlingen och kollegorna. Jag tycker om det kreativa inslaget och det är roligt att komma fram till bra lösningar tillsammans med exempelvis formgivare och producent när vi producerar en ny utställning.

Hur kan en typisk arbetsdag se ut?
Det finns inga typiska arbetsdagar, alla ser olika ut. Vi börjar dock alltid med ett morgonmöte där vi planerar dagens jobb. Därefter kan jag ljussätta en utställning och installera en projektor på förmiddagen och packa rekvisita till tidsresor och skruva upp en hylla på eftermiddagen.

Vad betyder Kalmar läns museums värdeord för dig; Samhällsnytta, Kunskap, Tillsammans?
I servicegruppen stöttar och servar vi våra kollegor som arbetar med olika samhällsnyttiga uppdrag och kunskap i länet och i huset. För mig står ordet tillsammans mest för att jag verkligen jobbar tillsammans med alla avdelningar och med alla anställda på länsmuseet.

Har arbetat på Kalmar läns museum sedan 2018.

Varför har du valt att arbeta som måleri- och textilkonservator?
Jag har alltid varit intresserad av konst och konsthistoria. Konservatorsyrket har tilltalat mig sedan jag var 16 år; jag tycker om att arbetet både är teoretiskt och praktiskt. Jag rengör, lagar och retuscherar föremål och jag får också läsa, söka fakta och skriva rapporter.

Vad krävs för att arbeta som måleri- och textilkonservator?
Att man har gått en universitetsutbildning till konservator som i Sverige finns i Göteborg. Jag har studerat både i Frankrike och i Göteborg. Utbildningen innehåller bland annat konsthistoria, kemi och man får träna sig på att kopiera konstverk.
Man måste ha ett väldigt stort tålamod, arbetet är så detaljorienterat. Det går inte att stressa, arbetet måste få ta den tid det tar. Så är det bra om man ha god improvisationsförmåga – innan jag kan börja arbeta, måste jag ofta tillverka egna specialverktyg utifrån vilket föremål jag har framför mig och vad jag ska göra med det.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Att jag får jobba med gamla saker och att jag får göra det på ett museum. Jag upplever min dröm! I Frankrike är konservatorer inte anställda på museer, de driver egna företag. Jag uppskattar också att uppdragen är så omväxlande. Vi arbetar mot olika sorters kunder; Svenska kyrkan, andra museer och privatpersoner. Att få resa runt till olika kyrkor under flera dagar för att sedan skriva ett åtgärdsprogram är fantastiskt – att få se målningarna och textilerna i sin rätta miljö. Sedan kan jag jobba med föremål och det blir väldigt tillfredsställande när man lyckas laga en otroligt skadad mässhake eller få bort flera hundra års damm från en tavla och färgerna framträder.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
Mitt arbete innebär att dokumentera föremålet, undersöka och beskriva det och ta fram förslag på ett åtgärdsprogram utifrån föremålets skador. Vi får ofta möjlighet att utföra de åtgärderna vi har beskrivit. När det gäller kyrkotextiler, jobbar vi ofta med föremål som fortfarande används. Till exempel fixar vi en ny montering till ett antependium så det kan hängas upp på ett nytt altare eller så tvättar och lagar vi en solkig mässhake så prästen kan bära den igen. Med tavlor kan det handla om att få ut en oljemålning från dekorramen för att rengöra den eller ta bort gammalt lack som har gett bilden en gul ton. Det är alltid en bedömning om vilken åtgärd som är bäst för föremålet och dess nuvarande användning.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
Föremålen jag konserverar är en del av landets kulturhistoria och jag och mina arbetskamrater får arbeta med att åtgärda dem så att de kan finnas kvar, ses och upplevas i framtiden. Kunskap är ett viktigt ord för oss – varje dag använder jag kunskaper som jag har tillägnat mig under utbildningen och nya kunskaper som jag ständigt utvecklar. Tillsammans – jag jobbar ihop med kollegor som också är mina vänner och vi arbetar utåt mot olika kunder och bygger nätverk.

Har varit praktikant och arbetat med olika projekt på länsmuseet i olika omgångar sedan 2004. Blev tillsvidareanställd 2012 i samband med att stora delar av föremålssamlingarna skulle flyttas till ett nybyggt magasin.

Varför har du valt att arbeta som föremålsantikvarie?
Jag har ända sedan jag var liten velat jobba på museum. Intresset för museer och gamla saker har funnits sedan mina föräldrar tog med mig till Kronanutställningen på Kalmar slott på 1980-talet och därefter Vasautställningen i Stockholm. Jag blev väldigt fascinerad av både föremålen som visades och av berättelserna om de båda skeppen. När jag läste historia och etnologi, insåg jag hur bra den kombinationen skulle vara för att arbeta just med museisamlingar. Jag tror det var där tanken föddes, att just den inriktningen skulle passa mig.

Vad krävs för att arbeta som föremålsantikvarie?
Först och främst en högskoleutbildning i kulturhistoriska ämnen som exempelvis etnologi, historia, konstvetenskap och arkeologi. Man behöver vara strukturerad och välplanerad men också flexibel eftersom man skiftar mellan flera olika arbetsuppgifter varje dag. Man måste kunna arbeta självständigt och driva egna projekt men också kunna samarbeta med personer både inom och utanför organisationen. Eftersom vi tar emot besök och besvarar frågor från allmänheten, skolor, forskare och andra institutioner, är det viktigt att ha en känsla för service och bemötande. Vi har ofta kontakt med gåvogivare och det ställer krav på en lyhördhet för att fånga upp de berättelser som är kopplade till föremålen. Sist men inte minst är det viktigt att kunna prioritera; vi har så många arbetsuppgifter och det finns helt enkelt inte tid till allt.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Jag är väldigt intresserad av historia och kulturarv och att få arbeta med att vårda, bevara och utveckla vårt gemensamma kulturarv är en förmån. Det är roligt att få träffa människor som vill skänka föremål och höra deras berättelser – och att sätta in dessa i ett större sammanhang. Det är ett väldigt utvecklande jobb – jag lär mig nya saker hela tiden och det finns en frihet i arbetet – under ansvar.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?
En föremålsantikvarie arbetar med att utveckla museets samlingar, bland annat genom att ta in nya föremål och berättelser. Det är vårt ansvar att vårda och bevara föremålen och den kunskap som finns om dem. I arbetet ingår också att förmedla och tillgängliggöra de här kunskaperna på olika sätt. En arbetsdag innehåller oftast någon eller några av dessa arbetsuppgifter; hantering av gåvoförfrågningar, in- och utlån, registrering, katalogisering och dokumentation av föremål, ta emot besök från forskare, ta fram föremål till utställningar, rengöring, sanering, inventering och placering av föremål. Vi publicerar också föremål och olika temautställningar på Digitalt Museum och berättar om samlingarna och vårt arbete på sociala medier. Två dagar varje vecka viker vi för närvarande helt åt att ta hand om föremål som har flyttats från en annan lokal till länsmuseets nya magasin.

Vad betyder länsmuseets värdeord; samhällsnytta, kunskap och tillsammans för dig i praktiken?
Med hjälp av föremålen och deras berättelser bygger vi kunskap om hur livet har varit för människor i Kalmar län genom tiderna. Det gör vi tillsammans inom arbetsgruppen, inom museet och tillsammans med människor i länet som delar med sig av föremål och deras historier. Arbetet ger oss ett kollektivt minne och som föremålsantikvarie får jag bidra till synen på vad som är betydelsefullt för oss som bor i Kalmar län och vilka minnen som vi ska ha kvar härifrån i framtiden.